4.
b) Dom kan användas igen som nya burkar. Det blir billigare för man behöver inte göra något nytt aluminium. Det blir mycket bättre för miljön också, så det inte ligger en massa aluminium överallt.
5. a) Avgaser
b) Elbil, cykla och gå för det släpper inte ut några avgaser.
Långsiktigt sätt så kan man komma på ett bättre sätt för utsläpp av fabriker.
6. a) Stearin+syrgas->koldioxid+vatten
b) Den får inget syrgas.
c) B
d)
fredag 28 februari 2014
onsdag 26 februari 2014
Svenska Övning 5 Festen
Kalle skulle iväg till en fest en lördags kväll i Juni. Jag var glad som en lax när jag gick på gatan påväg till min bästa vän Alfreds egna fest.
När jag kom fram till trädgårdens grind, så stod det en kille ivägen för mig. Han var stor som ett hus.
- Välkommen! sa killen.
- Tackar! svarade jag med ett oroligt svar. Jag var rädd att han skulle göra mig illa ifrån början.
Dörren stod öppen och jag gick in i huset där Alfreds fest var. Musik dunket var högt som en hel orkester.
Jag träffade Alfred. Vi stod och snackade en stund men efter bara några minuter så kom det fram en blond tjej, hon ville dansa med honom. Alfred och tjejen gick iväg ut på dansgolvet. Tjejen var snygg som en riktig modell.
När jag kom fram till trädgårdens grind, så stod det en kille ivägen för mig. Han var stor som ett hus.
- Välkommen! sa killen.
- Tackar! svarade jag med ett oroligt svar. Jag var rädd att han skulle göra mig illa ifrån början.
Dörren stod öppen och jag gick in i huset där Alfreds fest var. Musik dunket var högt som en hel orkester.
Jag träffade Alfred. Vi stod och snackade en stund men efter bara några minuter så kom det fram en blond tjej, hon ville dansa med honom. Alfred och tjejen gick iväg ut på dansgolvet. Tjejen var snygg som en riktig modell.
tisdag 25 februari 2014
Gammalt Nationellt prov NO
1. T-sprit och fotosyntesen.
2. A
3. Påsen sväller upp för den får inte lika mycket luftryck högt uppe i toppen av ett högt berg.
4. A
5.
2. A
3. Påsen sväller upp för den får inte lika mycket luftryck högt uppe i toppen av ett högt berg.
4. A
5.
onsdag 12 februari 2014
tisdag 11 februari 2014
NO Livsfarligt uppdrag
Vad händer vid syrebrist?
Man har svårt att koncentrera sig. Man tappar fokus. Man känner sig lycklig och glad. Glömmer av saker. Kan svimma av eller rent av dö.
Hur påverkas kroppen vid långvariga rymdfärder? (Tyngdlöshet)
Svårt att få ett bra blodtryck när man står upp. Musklerna börjar tina bort. Hjärtat behöver inte jobba lika mycket. Därför måste man träna för att inte bli för svag.
Vad behöver man ta sig mycket när man ska på en racketfärd? (Varför så mycket sånt)
Man behöver mycket syrgas. Annars kan man inte andas och då kan dö. Tillräckligt mycket mat. Flera tusen ton med bränsle.
Kyla i flygplan
Svart att andas för högt uppe
Svårt att koncentrera sig med för lite syre
Konstgjord atmosfär
Man har svårt att koncentrera sig. Man tappar fokus. Man känner sig lycklig och glad. Glömmer av saker. Kan svimma av eller rent av dö.
Hur påverkas kroppen vid långvariga rymdfärder? (Tyngdlöshet)
Svårt att få ett bra blodtryck när man står upp. Musklerna börjar tina bort. Hjärtat behöver inte jobba lika mycket. Därför måste man träna för att inte bli för svag.
Vad behöver man ta sig mycket när man ska på en racketfärd? (Varför så mycket sånt)
Man behöver mycket syrgas. Annars kan man inte andas och då kan dö. Tillräckligt mycket mat. Flera tusen ton med bränsle.
Kyla i flygplan
Svart att andas för högt uppe
Svårt att koncentrera sig med för lite syre
Konstgjord atmosfär
fredag 7 februari 2014
NO väder och räddningsarbete
Väder: Man använder sig utav sateliter för att kunna se vädret. Man ser hur t ex molnen förflyttar sig.
Räddningsarbete: Fjärranalyssatelliter använder man sig utav för att räkna ut Jordens yta. Med hjälp av det så kan man få en analys kring omfattningen av katastrofen.
Hälsa: Forskar om mer hållbarare mat,
Telekommunation: Sateliter för tv och telefoner.
Ny teknik: Hålla maten längre så man kan resa längre.
Navigering: Det är sateliter som känner av t ex en GPS. Då räknar det ut var man är.
Miljö och klimat: Man använder satelliter för se t ex farliga aljer i vattnet.
Räddningsarbete: Fjärranalyssatelliter använder man sig utav för att räkna ut Jordens yta. Med hjälp av det så kan man få en analys kring omfattningen av katastrofen.
Hälsa: Forskar om mer hållbarare mat,
Telekommunation: Sateliter för tv och telefoner.
Ny teknik: Hålla maten längre så man kan resa längre.
Navigering: Det är sateliter som känner av t ex en GPS. Då räknar det ut var man är.
Miljö och klimat: Man använder satelliter för se t ex farliga aljer i vattnet.
torsdag 6 februari 2014
NO Påverkan på mänskligheten
• Vad orsakade konflikt mellan Galileo Galilei och kyrkan? Hur gick det till och vad ledde den till?
Svar: Galilei sa att Jorden ligger inte ligger i centrum. Alla påstod att Jorden låg i centrum och var platt. Galilei hade kommit fram till att det inte stämde. Solen var centrum i vårat solsystem och att Jorden inte var platt.
Galilei sa detta i kyrkan och prästerna blev riktigt arga. Detta stämde absolut inte tyckte dom. Dom satte Galilei i husarrest och dom krävde en ursäkt av Galilei.
• Vilka fler vetenskapsmän har haft inflytande på världsbilden eller gjort viktiga upptäckter inom astronomin?
Svar: Isac Newton: han upptäckte gravitationen.
Ptolemaios: 100 e.Kr Geocentriska världsbilden.
Kopernikus: 1500-talet. Heliocentriska.
Galilei: 1600-talet. Teleskopet.
Tycho Brahe: Dansk. 1600-talet.
Kepler: Lärling till Brahe. Planeternas omloppsbanor, tider.
Svar: Galilei sa att Jorden ligger inte ligger i centrum. Alla påstod att Jorden låg i centrum och var platt. Galilei hade kommit fram till att det inte stämde. Solen var centrum i vårat solsystem och att Jorden inte var platt.
Galilei sa detta i kyrkan och prästerna blev riktigt arga. Detta stämde absolut inte tyckte dom. Dom satte Galilei i husarrest och dom krävde en ursäkt av Galilei.
• Vilka fler vetenskapsmän har haft inflytande på världsbilden eller gjort viktiga upptäckter inom astronomin?
Svar: Isac Newton: han upptäckte gravitationen.
Ptolemaios: 100 e.Kr Geocentriska världsbilden.
Kopernikus: 1500-talet. Heliocentriska.
Galilei: 1600-talet. Teleskopet.
Tycho Brahe: Dansk. 1600-talet.
Kepler: Lärling till Brahe. Planeternas omloppsbanor, tider.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)